Slutrapporten om Finlands försök med basinkomst rekommenderar att försöket utvidgas

Forskningsgruppen hoppas att Finland under de kommande åren testar olika typer av basinkomstalternativ.

 

Den forskningsgrupp som har utrett Finlands försök med basinkomst lämnade sin slutrapport till landets regering 16.12.2016.

Den första fasen av försöket med basinkomst inleds i början av 2017. I sin slutrapport rekommenderar forskningsgruppen att försöket utvidgas 2018.

 

Strikta ramar för försöket 2017

I den förstudie som publicerades den 30 mars 2016 utvärderade forskningsgruppen ingående olika alternativ för hur försöket med basinkomst kunde genomföras utifrån det uppdrag den fått av regeringen. Förstudien innehöll också ett preliminärt förslag till försöksupplägg, med vilket man skulle kunna svara mot regeringens behov av information gällande sysselsättning.

Då man sedan började precisera förslaget med tanke på det försök som inleds i början av 2017, var man tvungen att pruta på många av de val man gjort i försöksupplägget. Att undersöka en stor målgrupp av småinkomsttagare på ett tillförlitligt sätt hade blivit för dyrt i förhållande till försöksbudgeten. Den strama tidtabellen begränsade å sin sida tillämpningen av det skattesystem som planeras för försöket och satte ramarna för preciseringen av försöksupplägget och beredningen av lagen i fråga.

Det försök som börjar i januari 2017 reflekterar med andra ord det som var möjligt att genomföra inom de givna ramarna. I försöket deltar 2 000 personer i åldern 25–58 år som får arbetslöshetsförmåner från FPA. Deltagarna valdes ut genom ett nationellt slumpmässigt urval. Basinkomsten är 560 euro per månad.

 

Planeringen av fortsatta försök måste inledas omedelbart

Den befintliga lagstiftningen sätter också ramarna för planeringen av fortsatta försök och den måste beaktas vid planeringen av nya försöksupplägg. Korrigeringen av den basinkomstmodell och det försöksupplägg som tillämpas i den första fasen av försöket kan också leda till att ett nytt betalningssystem måste skapas vid FPA.  Om ett nytt skattesystem ska tillämpas på basinkomstmodellen behöver också Skatteförvaltningen tid för att utveckla systemet.

För att de lagstiftningsmässiga och institutionella utmaningar som en utvidgning av försöket med basinkomst oundvikligen medför ska kunna tacklas, borde man inleda lagstiftningsarbetet och utvecklingen av ICT-system genast i början av 2017. Eftersom de lagar som gäller försöket med basinkomst är budgetlagar, måste en lag om utvidgning av försöket vara klar sommaren 2017, om man vill genomföra utvidgningen från början av 2018.

Vi presenterar inte ett detaljerat försöksupplägg för det fortsatta arbetet eftersom den försöksbudget som står till förfogande i sista hand avgör hur ambitiöst försöket kan bli. Detaljerade planer om en utvidgning av försöket kan göras först då man vet hur stor budgeten för det utvidgade försöket är.

 

Försöksupplägget är ett resultat av många kompromisser

Planeringen av det försök som inleds 2017 har visat att det slutliga försöksupplägget också oundvikligen är ett resultat av olika politisk-institutionella kompromisser. Det slutliga resultatet påverkas å sin sida av den tid som reserverats för planeringen, möjligheterna att utveckla nya förmånsbetalnings- och skattesystem samt hur väl samarbetet mellan olika förvaltningsområden fungerar.

De rekommendationer om en utvidgning av försöket som presenteras i slutrapporten kommer således att preciseras under lagstiftningsprocessen och när de olika aktörerna blir involverade i processen. När man planerar ett försök som inverkar på hela utkomstskyddssystemet och skattesystemet är det naturligt att modellen preciseras ända tills den godkänns som lag i riksdagen.

För att planeringsprocessen ska kunna genomföras på ett ändamålsenligt sätt krävs dock att man tillämpar den goda praxis som man tillägnat sig under 2016. För att försöket ska lyckas är det viktigt att man har tillräckliga tidsmässiga och ekonomiska resurser och särskilt att olika förvaltningsområden koordineras sinsemellan och att de fås att engagera sig i processen.

Det är klart att man inte ens med ett utvidgat försöksupplägg uttömmande kan bedöma effekterna av en så omfattande reform av socialförmåns- och skattesystemet som en basinkomst skulle innebära. För att man ska få mera tillförlitlig och generaliserbar information behövs flera försök där man granskar förutsättningarna för reformen ur olika synvinklar och inom olika befolkningsgrupper. Därför borde man utöver ett eventuellt fortsatt försök genomföra ytterligare försök också i framtiden och utnyttja de möjligheter som till exempel det nationella inkomstregister som tas i bruk kring år 2020 erbjuder. En serie av försök skulle ge värdefull information, inte enbart om basinkomsten, utan också om hur andra grundtrygghetsförmåner fungerar och om möjligheterna att reformera dem.

Det försök med basinkomst som genomförs i Finland är med hänsyn till ambitionsnivån ett exceptionellt samhälleligt projekt, även globalt sett. Det bekräftas också av att försöket har väckt bred internationell uppmärksamhet. Fältexperiment är ett utmärkt verktyg för att noggrant undersöka effekterna av samhälleliga reformer. Därför är det viktigt att fortsatta försök med basinkomst tryggas.

Vi kan inte veta om man på annat håll i världen, inspirerad av Finland, börjar undersöka effekterna av politiska åtgärder med hjälp av fältexperiment, men det finns redan exempel på detta. I Finland kan man i vilket fall som helst genom politiska beslut säkerställa att det första försöket med basinkomst inte blir det sista.

 

Rekommendationer om utvidgat försök med basinkomst

Våra rekommendationer om en utvidgning av försöket med basinkomst motsvarar inte ett idealiskt försöksupplägg. Vårt primära mål är däremot att skapa ett försöksupplägg som är vetenskapligt ändamålsenligt och genomförbart och som beaktar regeringens behov av information gällande sysselsättning och delaktighet.

De vetenskapliga bakgrundsantagandena för flera av rekommendationerna grundar sig på observationer som gjorts redan i förstudien, men de preciseras till behövliga delar i slutrapporten. Noggranna styrkeberäkningar som beaktar de vetenskapliga bakgrundsantagandena samt de analyser som grundar sig på beräkningarna kan göras först i samband med planeringen av den modell som ska användas.

 

  1. Målgruppen för försöket utvidgas så att den utöver arbetslösa omfattar också andra småinkomsttagare som på ett tillförlitligt sätt kan identifieras i registren.
  • Ett tillräckligt stort urval fastställs utifrån styrkeberäkningar och en tillräckligt stor budget reserveras för försöket.
  • Man borde överväga att inkludera unga personer i åldern 18–25 år i försöket, eftersom det vore viktigt att undersöka effekterna av basinkomsten också i denna grupp.

 

  1. Deltagarna i det fortsatta försöket väljs i första hand utifrån ett nationellt slumpmässigt urval.
  • Urvalet görs på hushållsnivå men förmånen betalas individuellt.
  • Om försöksbudgeten kan höjas avsevärt, måste man på nytt bedöma om man ska genomföra ett regionalt försök, eftersom det då skulle vara möjligt att undersöka eventuella återverkningar.

 

  1. Vid samordnadet av basinkomsten med annan social trygghet och arbetskraftspolitik måste forskningsperspektivet beaktas i försöket.

 

  1. För de personer som deltar i försöket tas en skattemodell som lämpar sig för basinkomst i bruk.
  • De olika förvaltningsområdena engageras från första början i det utvidgade försöket.

 

  1. Tillräckligt med tid reserveras för att precisera försöksupplägget, skapa nya betalnings- och skattesystem, bereda lagen och verkställa försöket.
  • Planerings- och lagstiftningsarbetet i anslutning till det utvidgade försöket inleds så snart som möjligt.

 

  1. Samarbetet mellan de olika förvaltningsområdena säkerställs.
  • En projektorganisation grundas för koordineringen och genomförandet av beredningsarbetet och behövliga resurser reserveras för ändamålet.

 

  1. För att få mera generaliserbar information fortsätter man med en serie av försök, där basinkomst testas på olika befolkningsgrupper och med olika forskningsupplägg.
  • I de fortsatta försöken utvärderas också olika basinkomst- och skattemodeller.
  • Det nationella inkomstregister som tas i bruk 2019 eller 2020 utnyttjas i nya typer av försök, varav ett är ett försök med negativ inkomstskatt.
  • Det sameuropeiska och internationella forskningssamarbetet stärks för att säkerställa en bredare finansiering och effektfullare forskning.

 

 

Olli Kangas
professor, direktör för samhällsrelationer
FPA

 

Den här bloggen summerar slutrapporten: Olli Kangas, Pertti Honkanen, Kari Hämäläinen, Markus Kanerva, Ohto Kanninen, Jani-Petri Laamanen, Ville-Veikko Pulkka, Tapio Räsänen, Miska Simanainen,  Anna-Kaisa Tuovinen & Jouko Verho ”Ideasta kokeiluihin – Loppuraportti perustulokokeilun toteuttamisvaihtoehdoista”.

 

Ytterligare information:

Slutrapporten (på finska)

Basinkomstförsöket 2017–2018

Försök med basinkomst

 

 

Bakgrunden till försöket med basinkomsten – se videon!

 

Vastaa

Sähköpostiosoitettasi ei julkaista. Pakolliset kentät on merkitty *